Förekomst och incidens
Stroke är en av de vanligaste orsakerna till dödlighet och funktionsnedsättning i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) drabbas ungefär 15 miljoner människor av stroke varje år, varav 5 miljoner avlider och ytterligare 5 miljoner får bestående funktionsnedsättningar. I Sverige drabbas omkring 25 000 personer av stroke årligen, och många av dem behöver långvarig rehabilitering för att återfå sin funktionalitet.
Vilka drabbas oftast av stroke?
Stroke kan drabba personer i alla åldrar, men vissa grupper löper en högre risk.
- Personer över 55 år – Risken för stroke fördubblas vart tionde år efter denna ålder. Majoriteten av strokefallen inträffar hos personer över 65 år.
- Yngre vuxna – Stroke blir allt vanligare hos personer under 50 år, ofta till följd av högt blodtryck, diabetes, fetma och stillasittande livsstil.
- Kvinnor och män – Män löper en något högre risk att få stroke, men kvinnor har ofta svårare symtom och högre dödlighet, särskilt efter klimakteriet.
- Ärftlighet och genetik – Om en nära familjemedlem har haft stroke ökar risken för att utveckla sjukdomen själv.
Olika typer av stroke och deras förekomst
Det finns tre huvudtyper av stroke:
- Ischemisk stroke (87 % av fallen) – Uppstår när en blodpropp blockerar en artär i hjärnan, vilket leder till syrebrist och celldöd.
- Hemorragisk stroke (10–15 % av fallen) – Orsakas av en blödning i hjärnan till följd av ett brustet blodkärl, vilket skadar hjärnvävnaden.
- Transitorisk ischemisk attack (TIA) – Kallas även för ”mini-stroke” och orsakas av en tillfällig blockering av blodflödet till hjärnan. Även om symtomen ofta försvinner inom 24 timmar, är TIA en varningssignal för en kommande större stroke.
Hur påverkar stroke olika befolkningsgrupper?
- Skillnader mellan könen – Män har högre risk att drabbas av stroke, men kvinnor har ofta allvarligare konsekvenser och högre dödlighet.
- Etnicitet och geografi – Personer med afrikanskt, latinamerikanskt eller asiatiskt ursprung löper högre risk att få stroke på grund av en högre förekomst av högt blodtryck och diabetes.
- Livsstil – Stroke är vanligare hos personer med ohälsosam kost, rökning, alkoholmissbruk och låg fysisk aktivitet.
Symtom på stroke
Att snabbt känna igen de första tecknen på stroke är avgörande för att få snabb vård och minska risken för allvarliga hjärnskador.
Vanliga symtom
Stroke uppkommer plötsligt, och symtomen kan utvecklas på några minuter.
- Plötslig svaghet eller domningar i en sida av kroppen, särskilt i ansiktet, armen eller benet.
- Talproblem och svårigheter att förstå språk, vilket kan leda till sluddrigt eller oförståeligt tal.
- Plötslig och intensiv huvudvärk utan tydlig orsak, ofta tillsammans med illamående eller yrsel.
- Synförlust på ett eller båda ögonen, dubbelseende eller suddig syn.
- Balans- och koordinationssvårigheter, vilket kan leda till fallolyckor.
Skillnader mellan stroke i vänster och höger hjärnhalva
Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som påverkas.
Stroke i vänster hjärnhalva (påverkar höger sida av kroppen)
- Talstörningar och svårigheter att förstå språk (afasi).
- Problem med logiskt tänkande och matematiska färdigheter.
- Svaghet eller förlamning i höger sida av kroppen.
- Långsammare reaktioner och försiktigt beteende.
- Minnesproblem relaterade till språk.
Stroke i höger hjärnhalva (påverkar vänster sida av kroppen)
- Problem med att uppfatta rumsliga relationer, inklusive svårigheter att känna igen ansikten och föremål.
- Svaghet eller förlamning i vänster sida av kroppen.
- Svårigheter att fatta beslut och bedöma situationer.
- Impulsivt beteende och emotionell instabilitet.
- Försummelse av vänster sida av kroppen (neglect-syndrom).
Vikten av snabb behandling
Varje minut räknas vid en stroke. Ju snabbare en patient får behandling, desto mindre blir den långsiktiga hjärnskadan.
FAST-testet för att identifiera stroke
Ett enkelt test som används för att snabbt upptäcka stroke:
- F – Face (Ansikte): Hänger ena sidan av ansiktet?
- A – Arms (Armar): Kan personen lyfta båda armarna? Faller en arm?
- S – Speech (Tal): Är talet sluddrigt eller svårt att förstå?
- T – Time (Tid): Ring 112 omedelbart!
Vad ska man göra om man misstänker en stroke?
- Ring omedelbart efter sjukvårdshjälp, och beskriv symtomen.
- Placera patienten i stabilt sidoläge för att förhindra kvävning.
- Ge inte mat, dryck eller mediciner, eftersom patienten kan ha sväljningssvårigheter.
- Övervaka andning och medvetandetillstånd tills vårdpersonal anländer.
Varje sekund räknas! Snabb vård kan rädda liv och minska risken för bestående funktionsnedsättningar.
Efter den akuta fasen av stroke är fysioterapi en avgörande del av rehabiliteringen, eftersom den hjälper patienten att återfå motoriska färdigheter, förbättra koordination och återvinna självständighet i vardagen. En individanpassad rehabiliteringsplan kan förbättra patientens livskvalitet och påskynda återhämtningen.
Riskfaktorer
Stroke uppstår när blodflödet till hjärnan avbryts, vilket leder till syrebrist och skador på hjärncellerna. Det finns flera riskfaktorer som ökar sannolikheten för att drabbas av stroke. Vissa av dessa är påverkbara, medan andra är genetiskt eller biologiskt betingade.
Påverkbara riskfaktorer
Dessa faktorer kan kontrolleras genom livsstilsförändringar och medicinsk behandling:
- Högt blodtryck (hypertoni) – Den största enskilda riskfaktorn för stroke. Högt blodtryck skadar blodkärlen och kan leda till blockeringar eller bristningar.
- Diabetes – Högt blodsocker kan skada blodkärlen och öka risken för blodproppar.
- Högt kolesterol – Fettavlagringar i blodkärlen kan leda till att artärerna blockeras och orsaka en stroke.
- Övervikt och fysisk inaktivitet – Låg fysisk aktivitet försvagar hjärtat och blodcirkulationen, medan övervikt ökar belastningen på hjärt-kärlsystemet.
- Rökning och alkohol – Rökning ökar risken för blodproppar, medan överdrivet alkoholintag kan höja blodtrycket.
- Hjärt-kärlsjukdomar – Särskilt förmaksflimmer kan öka risken för stroke genom att orsaka blodproppar.
Icke-påverkbara riskfaktorer
Dessa faktorer kan inte förändras, men de påverkar sannolikheten för att drabbas av stroke:
- Ålder – Risken för stroke ökar betydligt efter 55 års ålder.
- Ärftlighet och genetik – Om en nära släkting har haft en stroke ökar risken för att utveckla sjukdomen.
- Kön – Män har högre risk för stroke, men kvinnor har ofta svårare symtom och högre dödlighet.
- Etnicitet och geografi – Personer med afrikanskt, latinamerikanskt eller asiatiskt ursprung löper en högre risk för att utveckla hypertoni och diabetes, vilket ökar sannolikheten för stroke.
Rehabilitering efter stroke
Fysioterapi är en viktig del av rehabiliteringen efter en stroke. Målet är att återställa motoriska funktioner, förbättra balansen och öka rörligheten. En individanpassad rehabiliteringsplan kan förbättra livskvaliteten och öka patientens självständighet.
Hur ofta bör patienter genomgå fysioterapi?
- De första rehabiliteringspassen bör påbörjas så snart som möjligt, helst inom 48 timmar efter stroke.
- Daglig fysioterapi rekommenderas under de första veckorna, eftersom hjärnan har en hög plastisk förmåga att återhämta sig.
- Långsiktig rehabilitering kan vara nödvändig för patienter med allvarliga neurologiska skador.
Effektiva fysioterapimetoder
Balansövningar
Efter en stroke är balansen ofta påverkad, vilket ökar risken för fall.
- Viktförskjutning – Patienten lär sig att fördela vikten jämnt mellan båda benen.
- Gångträning på en rak linje – Förbättrar stabilitet och kroppskontroll.
- Träning på instabila ytor – Att stå på en balansplatta eller mjuk matta stärker bålmusklerna.
Koordinationsträning
Stroke kan påverka finmotoriken och rörelseprecisionen, vilket gör koordinationsträning viktig.
- Övningar med boll – Att kasta och fånga en boll tränar hand-öga-koordination.
- Fingermotorikövningar – Att plocka upp små föremål förbättrar finmotoriken.
Styrketräning
Muskelstyrkan kan minska efter en stroke, och styrketräning hjälper till att återuppbygga funktionalitet.
- Resa sig från en stol utan stöd – Stärker lår- och sätesmuskler.
- Greppträning med boll – Förbättrar handstyrkan och gripförmågan.
- Knäböj med stöd – Stärker benen och förbättrar balansen.
Mirror training (Spegelterapi)
En metod där spegelbilder används för att stimulera hjärnan och förbättra rörelsekontroll i den drabbade sidan av kroppen.
- Hur fungerar det?
- Patienten placerar en spegel framför den friska handen, vilket skapar en illusion av att den drabbade handen rör sig normalt.
- Fördelar:
- Förbättrar hand- och armfunktion.
- Minskar smärta och spasticitet.
Ortosbehandling
Ortos används för att stabilisera leder och förbättra rörelseförmågan.
- Fot- och ankelortos – Hjälper till att stabilisera gångmönstret.
- Handledsortos – Minskar spasticitet och förbättrar greppförmåga.
Gångträning
Att återfå förmågan att gå är en viktig del av rehabiliteringen.
- Gångträning med stöd – Patienten får hjälp att gå med rollator eller kryckor.
- Träning på löpband med viktavlastning – Ett system med sele hjälper till att minska belastningen på benen.
Elektrisk stimulering av muskler (FES)
Elektriska impulser används för att aktivera muskler som har förlorat sin funktion.
- Fördelar:
- Stimulerar muskelaktivitet.
- Minskar muskelspasmer och förbättrar cirkulationen.
Konditionsträning
Aerob träning förbättrar uthålligheten och cirkulationen.
- Rekommenderade aktiviteter:
- Träning på motionscykel.
- Promenader i varierad terräng.
Bilateral armträning
Att träna båda armarna samtidigt hjälper till att stimulera motorisk återhämtning.
- Exempel på övningar:
- Lyft lätta vikter med båda händerna samtidigt.
Arbetsterapi
Arbetsterapi hjälper patienter att återfå förmågan att utföra dagliga aktiviteter.
- Mål:
- Träning i att klä sig, äta och använda händerna i vardagliga sysslor.
Hur lång tid tar rehabiliteringen?
Återhämtningen efter en stroke beror på flera faktorer:
- Hur allvarlig skadan är.
- Patientens ålder och hälsotillstånd.
- Hur intensivt rehabiliteringen genomförs.
Olika faser av återhämtning
- 0–3 månader – Snabbast förbättring av motoriska färdigheter.
- 3–6 månader – Vidare förbättring, men i långsammare takt.
- 6 månader och längre – Fortsatt återhämtning möjlig med regelbunden träning.
Regelbunden fysioterapi och en individuellt anpassad rehabiliteringsplan kan hjälpa patienter att förbättra sin funktionalitet, minska risken för framtida stroke och uppnå en högre livskvalitet.
Hur kan man hjälpa sig själv?
Återhämtning efter en stroke är en långvarig process som kräver både medicinsk vård och patientens eget engagemang. Förutom fysioterapi och rehabilitering finns det flera åtgärder en individ kan vidta för att snabba på återhämtningen och förbättra livskvaliteten.
Livsstilsförändringar för snabbare återhämtning
En hälsosam livsstil kan påskynda rehabiliteringen och minska risken för en ny stroke.
- Näringsrik kost: En balanserad kost rik på frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och magra proteiner är avgörande. Det är viktigt att undvika bearbetade livsmedel, salt, socker och mättade fetter för att hålla blodtryck och kolesterolnivåer under kontroll.
- Regelbunden fysisk aktivitet: Även enkla rörelser som dagliga promenader, stretching och lätt träning kan hjälpa till att förbättra blodcirkulationen och bibehålla muskelstyrkan.
- Tillräckligt med vätska: Att dricka vatten regelbundet hjälper till att bibehålla en god blodcirkulation och metabolism.
- Sluta röka: Rökning ökar risken för blodproppar och högt blodtryck, vilket kan leda till en ny stroke.
- Minska alkoholkonsumtionen: Alkohol kan påverka blodtrycket negativt och bör därför konsumeras med måtta.
Träningsprogram för bättre återhämtning
Regelbunden träning är avgörande för att förbättra rörlighet, styrka och balans.
Rörlighetsövningar
- Axel- och armrörelser: Lyft och sänk armarna för att förbättra rörligheten.
- Hand- och handledsrotationer: Stärker lederna och ökar flexibiliteten.
- Cirkulära fotrörelser: Förhindrar stelhet och förbättrar blodcirkulationen i fötterna.
Styrkeövningar
- Resa sig upp från en stol utan hjälp av armarna: Förbättrar benstyrkan och stabiliteten.
- Greppträning med boll: Stärker händer och fingrar.
- Knäböj med stöd: Förbättrar benstyrkan och balansen.
Koordinationsträning
- Tum-och-fingerrörelser: Förbättrar precision och motorik i händerna.
- Kasta och fånga boll: Förbättrar öga-hand-koordinationen.
- Plocka upp små föremål: Tränar finmotoriken.
Mental träning och känslomässigt stöd
Stroke kan påverka minne, koncentration och känslomässig stabilitet, vilket gör mental träning och stöd viktigt.
- Hjärngymnastik såsom korsord och sudoku: Stimulerar hjärnans funktioner.
- Läsning och högläsning: Förbättrar språkförståelse och kommunikation.
- Social interaktion: Att delta i sociala aktiviteter kan förbättra det psykiska välbefinnandet.
Hjälpmedel för en tryggare vardag
Användning av hjälpmedel kan göra vardagen enklare och öka säkerheten för personer som återhämtar sig från en stroke.
- Gånghjälpmedel såsom stavar och rullator: Minskar fallrisken.
- Ortos för hand och fot: Hjälper till att stabilisera leder och minska muskelspasmer.
- Ergonomiska köksredskap: Underlättar matlagning och måltider.
Förebyggande av ny stroke
Personer som haft en stroke har en högre risk att drabbas igen. Följande förebyggande åtgärder kan minska risken:
- Regelbunden kontroll av blodtryck och kolesterolvärden.
- Följa läkares ordinationer och ta blodförtunnande mediciner vid behov.
- Vara uppmärksam på tidiga tecken på en ny stroke, såsom plötslig svaghet, svårigheter att tala eller balansproblem.
Vanliga frågor om fysioterapi vid stroke
1. Hur lång tid tar rehabilitering efter en stroke?
Rehabiliteringstiden varierar från person till person. Vissa upplever förbättring på några veckor, medan andra kan behöva månader eller år för att återfå sin funktion.
2. Kan fysioterapi återställa all förlorad funktion?
Fysioterapi kan hjälpa till att återställa styrka, balans och koordination, men graden av återhämtning beror på hur allvarlig skadan är.
3. Vilka övningar är mest effektiva efter en stroke?
Bäst resultat uppnås genom övningar som förbättrar rörlighet, styrka, balans och koordination.
4. När ska rehabilitering påbörjas?
Fysioterapi bör starta så snart som möjligt, helst inom 48 timmar efter en stroke, om patientens medicinska tillstånd tillåter det.
5. Hur kan man minska risken för en ny stroke?
Att upprätthålla en hälsosam livsstil, kontrollera blodtryck och kolesterol, undvika rökning och följa medicinska råd är de viktigaste faktorerna för att minska risken.
Genom att kombinera aktiv rehabilitering, hälsosamma livsstilsval och medicinsk uppföljning kan strokepatienter förbättra sin funktion och livskvalitet.
