Fysioterapi vid Artros: Effektiva Behandlingar och Övningar

Fysioterapi vid artros är en viktig och effektiv metod för att förbättra ledrörlighet, minska stelhet och öka livskvaliteten utan att vara beroende av läkemedel. Artros är en kronisk ledsjukdom som påverkar många människor, särskilt i knän, höfter och händer. Genom anpassade övningar vid artros kan du stärka musklerna runt leden, förbättra stabiliteten och bromsa sjukdomens utveckling. Tillsammans med manuella tekniker och vägledning från en fysioterapeut erbjuder behandlingar vid artros ett långsiktigt sätt att hantera smärta och begränsad rörlighet. Dessutom hjälper fysioterapi dig att uppnå effektiv smärtlindring vid artros och att känna dig tryggare i vardagens rörelser. I denna artikel får du lära dig hur fysioterapi kan stödja din kropp – steg för steg – med evidensbaserade strategier för bättre hälsa och aktivt liv.

Vad är artros?

Artros är en kronisk och degenerativ ledsjukdom, som kännetecknas av nedbrytning av ledbrosket, vilket leder till smärta, stelhet och minskad rörlighet. Till skillnad från inflammatoriska ledsjukdomar, såsom reumatoid artrit, har artros en mekanisk och belastningsrelaterad orsak.

Den normala ledbrosken fungerar som en stötdämpare mellan ledytorna och minskar friktionen vid rörelse. Vid artros sker en gradvis nedbrytning av brosket, vilket gör att benen kommer närmare varandra och börjar nöta mot varandra. Detta kan resultera i inflammation, smärta och bildandet av osteofyter (bennybildningar).

Artros kan påverka alla kroppens leder, men förekommer oftast i knän, höfter, händer och ryggrad. Sjukdomen utvecklas gradvis och kan leda till nedsatt livskvalitet och rörelseförmåga, om den inte behandlas i tid.

Vanliga symtom vid artros

Ledvärk, särskilt vid belastning och rörelse.
Stelhet, speciellt på morgonen eller efter vila.
Minskad rörlighet, vilket gör det svårare att utföra dagliga aktiviteter.
Knäppningar och skrapljud i leden vid rörelse.
Svullnad och inflammation, särskilt i knä- och höftleder.
Leddeformiteter, som kan uppstå i senare stadier av sjukdomen.

Artros är en progressiv sjukdom, men med rätt behandling och fysioterapi kan symtomen lindras, och utvecklingen kan bromsas.

Anatomi – leder som drabbas av artros

Leder består av flera viktiga strukturer som möjliggör rörelse och stötdämpning. De viktigaste komponenterna inkluderar:

Ledbrosk – en skyddande, glatt yta som täcker benändarna och minskar friktion vid rörelse.
Ledvätska (synovialvätska) – fungerar som ett smörjmedel och förser brosket med näring.
Ledkapsel – en skyddande hinna runt leden som stabiliserar och skyddar.
Ligament och senor – ger stabilitet och hjälper till att kontrollera rörelser.
Subkondralt ben – benet under brosket, som blir hårdare vid artros.

Vanliga leder som drabbas av artros

Knäled (gonartros) – leder till smärta, stelhet och svårigheter att gå och böja knät.
Höftled (coxartros) – orsakar smärta i höften, ljumsken och låret, vilket påverkar gång och rörelse.
Rygg och nacke (spondylos) – kan leda till ryggsmärta, stelhet och nervpåverkan.
Hand- och fingerleder – leder ofta till stelhet, svullnad och minskad finmotorik.
Axelleden (omartros) – minskar rörligheten och gör det svårt att lyfta armen.
Fotleden – ovanligare, men kan påverka balansen och gångmönstret.

Vid artros sker en gradvis försämring av dessa strukturer, vilket kan leda till ökad smärta och minskad funktion i den drabbade leden.

Incidens av artros

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och en ledande orsak till kronisk smärta och funktionsnedsättning världen över.

Cirka 10 % av befolkningen över 45 år har artros med symtom.
Över 50 % av personer över 65 år har röntgenförändringar som tyder på artros.
Kvinnor drabbas oftare än män, särskilt efter klimakteriet.
Knäartros är den vanligaste typen och står för ungefär 40 % av alla artrosfall.
Övervikt och fetma ökar risken för knä- och höftartros med upp till fyra gånger.
Yrkesgrupper med tungt fysiskt arbete och repetitiva rörelser löper högre risk att utveckla artros.

Den ökande livslängden och stillasittande livsstilen bidrar till att artros blir en allt större hälsoutmaning.

Riskfaktorer för artros

Ålder

Risken för artros ökar med åldern eftersom ledbrosket förlorar sin elasticitet och slitstyrka.

Genetik

Har man nära släktingar med artros ökar risken att själv utveckla sjukdomen. Ärftliga faktorer påverkar broskets kvalitet och ledens stabilitet.

Övervikt och fetma

Övervikt ökar belastningen på viktbärande leder, såsom knän och höfter, vilket påskyndar brosknedbrytning och artrosutveckling.

Ledskador och överbelastning

Tidigare skador som ledbandsrupturer, frakturer eller meniskskador kan öka risken för artros. Idrottare och personer med tungt fysiskt arbete är särskilt utsatta.

Dålig hållning och felbelastning

Långvarig belastning i felaktiga positioner kan leda till onormal nötning av brosket, särskilt i rygg, höfter och knän.

Inflammatoriska och metabola sjukdomar

Reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit, gikt och diabetes kan skada ledbrosket och påskynda artrosprocessen.

Brist på fysisk aktivitet

För lite rörelse leder till muskelsvaghet och försämrad blodcirkulation, vilket ökar belastningen på lederna och försvagar brosket.

Hormonella faktorer och klimakteriet

Efter klimakteriet minskar östrogennivåerna, vilket kan påverka broskets elasticitet och öka risken för artros hos kvinnor.

Typer av artros

Primär och sekundär artros

Primär artros utvecklas utan en tydlig bakomliggande orsak och är oftast kopplad till åldrande, genetiska faktorer och långvarig belastning på lederna. Den drabbar vanligtvis knän, höfter, fingrar och ryggrad. Med tiden minskar broskets elasticitet och lederna blir mer utsatta för slitage.

Sekundär artros uppstår som en följd av andra sjukdomar eller skador som påverkar ledens struktur och funktion. Den kan utvecklas efter ledskador, inflammatoriska sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit), metabola sjukdomar (t.ex. diabetes, gikt) eller medfödda felställningar i skelettet.

Artros beroende på drabbad led

Knäartros (gonartros) – kännetecknas av smärta, stelhet och svårigheter att böja knät. Vanligt hos idrottare och personer med övervikt.
Höftartros (coxartros) – ger smärta i höften, ljumsken och låret, ofta med gångsvårigheter och minskat rörelseomfång.
Ryggartros (spondylos) – påverkar lederna i nacken och ländryggen, vilket kan orsaka kronisk ryggsmärta och nervpåverkan.
Hand- och fingerartros – leder till stelhet och knutor på fingrarna (Heberdens och Bouchards knutor), vilket kan minska greppförmågan.
Axelartros (omartros) – minskar rörligheten i axelleden och gör det svårt att lyfta armen.
Fotledsartros – mindre vanligt, men kan uppstå efter tidigare stukningar eller frakturer.

Posttraumatisk artros

Denna form av artros uppstår efter tidigare ledskador, såsom ligamentskador, frakturer eller meniskskador. Den drabbar ofta yngre personer och idrottare, särskilt i knän och fotleder.

Idiopatisk artros

Idiopatisk artros innebär att sjukdomen utvecklas utan någon uppenbar orsak och kan påverka en eller flera leder symmetriskt.

Klinisk undersökning

Diagnosen artros baseras på sjukhistoria, fysisk undersökning och bilddiagnostik.

Anamnes – läkaren frågar om smärtans varaktighet, intensitet, vilka rörelser som påverkas samt eventuell ärftlighet och tidigare skador.
Fysisk undersökning – man bedömer ledens rörlighet, smärta vid tryck, svullnad och eventuell instabilitet.
Specifika tester:
- McMurrays test – används för att identifiera skador på menisken vid knäartros.
- FABER-testet – används vid höftartros för att bedöma rörlighet och smärtnivå.

Bilddiagnostik

Röntgen (RTG) – den vanligaste metoden för att identifiera förträngning av ledspringan, osteofyter (bennybildningar) och broskförlust.
Magnetresonanstomografi (MR) – ger detaljerad bild av brosk, ligament och mjukdelar, användbar i tidiga stadier av artros.
Datortomografi (CT) – används vid komplexa ledsjukdomar för att bedöma benförändringar.
Ultraljud (UL) – används för att identifiera ledvätska, inflammation och broskskador.

Behandling

Konservativa behandlingsmetoder

Fysioterapi och rehabilitering

Fysioterapi är en av de mest effektiva behandlingsmetoderna för att minska smärta, förbättra ledfunktion och stärka muskulaturen runt den drabbade leden.

Manuell terapi

Mobilisering av leder förbättrar rörlighet, minskar smärta och ökar blodcirkulationen i det drabbade området.

Fysikalisk terapi

TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) – minskar smärta genom elektrisk stimulering av nervsystemet.
Ultraljudsterapi – förbättrar cirkulationen och påskyndar läkning av brosk och mjukdelar.
Laserbehandling – har en antiinflammatorisk effekt och främjar cellregeneration.

Hydroterapi

Vattenträning möjliggör träning utan att belasta lederna, vilket är särskilt fördelaktigt vid avancerad artros.

Träning vid artros

Regelbunden träning är avgörande för att stärka muskler, förbättra stabilitet och minska belastningen på leden.

Styrkeövningar

Benlyft i ryggläge – stärker lårmuskler och avlastar knäleden.
Tåhävningar – förbättrar styrkan i vadmuskler och balans.
Knäböj mot stol – stärker lår- och sätesmuskler utan att överbelasta knäna.

Rörlighets- och stretchövningar

Lårsträckning – minskar spänning i hamstrings och förbättrar knärörlighet.
Höftrotationer – håller höftleden smidig och minskar stelhet.

Balans- och koordinationsträning

Stå på ett ben – stärker stabiliserande muskler och förbättrar koordinationen.
Balansövningar på mjuk matta – aktiverar de djupa stabiliserande musklerna.

Ortopediska hjälpmedel

Knäskydd och ortoser – stabiliserar leden och minskar smärta vid belastning.
Specialanpassade skoinlägg – korrigerar belastningen och minskar trycket på lederna.

Livsstilsförändringar

Viktnedgång – varje kilo mindre minskar belastningen på knän och höfter.
Ergonomiska justeringar i vardagen – undvik att sitta stilla för länge och anpassa arbetsmiljön för att minska ledpåverkan.
Anti-inflammatorisk kost – rik på omega-3, antioxidanter och kollagenrika livsmedel.

Hur kan man själv lindra artros?

Artros är en kronisk sjukdom, men det finns många sätt att lindra symtomen och bromsa utvecklingen. Genom att undvika skadliga rörelser, anpassa sin livsstil och träna rätt kan man minska smärta och förbättra rörligheten.

Vilka rörelser ska undvikas vid artros?

Vissa rörelser kan förvärra artros och påskynda brosknedbrytningen. För att skydda lederna bör man undvika:

Tunga lyft och repetitiva rörelser som belastar lederna.
Djupa knäböj och plötsliga vridningar som kan skada ledbrosket.
Hopp och löpning på hårt underlag, särskilt vid knä- och höftartros.
Långvarigt stillasittande, vilket kan leda till stelhet och ökad smärta.
Felaktig hållning och felbelastning, vilket kan öka trycket på lederna.

Vad kan man göra för att förebygga och lindra artros?

Tidiga åtgärder kan minska smärta och förbättra ledhälsan. Här är några viktiga strategier:

Hålla en hälsosam vikt – varje kilo mindre minskar belastningen på knän och höfter.
Regelbunden motion, särskilt lågintensiv träning som simning, cykling och promenader.
Styrketräning, särskilt för musklerna runt de drabbade lederna, för att minska belastningen.
Stretching och rörlighetsövningar för att bibehålla flexibilitet och minska stelhet.
Använda rätt skor och ortopediska inlägg för att minska belastningen på lederna.
Äta en antiinflammatorisk kost, rik på omega-3, grönsaker, frukt och kollagen.
Tillämpa värme och kyla – värme används för att lindra stelhet, medan kyla hjälper vid svullnad och inflammation.

Vad kan man göra om artrosen är långt framskriden, men man vill undvika operation?

Även vid mer avancerad artros finns metoder för att undvika eller skjuta upp operation:

Fysioterapi och individuell träningsplan – en fysioterapeut kan hjälpa till att anpassa övningar efter dina behov.
Hydroterapi (träning i vatten) – minskar belastningen på lederna samtidigt som musklerna stärks.
TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) – hjälper till att lindra smärta genom nervstimulering.
Ledskydd och ortoser – kan hjälpa till att stabilisera och avlasta lederna.
Små justeringar i vardagen – använda en käpp vid gång, justera arbetsställning och undvika långa perioder av stillasittande.

Genom att kombinera flera av dessa metoder kan man bromsa utvecklingen av artros och behålla en god livskvalitet utan att behöva kirurgiska ingrepp.

Vanliga frågor om artros

1. Vilka träningsformer är bäst vid artros?

Lågintensiva träningsformer som simning, cykling, yoga, styrketräning med låg belastning och promenader är mest skonsamma och effektiva.

2. Kan artros botas?

Nej, artros är en kronisk sjukdom, men rätt behandling kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen.

3. Vilka livsmedel kan minska artrossymtom?

En kost rik på omega-3-fettsyror (fet fisk, linfrön), antioxidanter (bär, grönsaker) och kollagen (benbuljong, gelatin) kan bidra till bättre ledhälsa.

4. När ska man använda kyla och när ska man använda värme vid artros?

Kyla används vid akut inflammation och svullnad.
Värme används vid morgonstelhet och muskelspänningar.

5. Hur kan man förhindra att artros blir värre?

Det bästa sättet att bromsa artros är att röra sig regelbundet, stärka musklerna, undvika överbelastning, äta hälsosamt och använda hjälpmedel vid behov.

Med rätt strategi kan man leva ett aktivt och smärtfritt liv trots artros.