
Skolios hos barn – lär dig upptäcka tidiga tecken och vilka behandlingsalternativ som kan stödja en sund ryggradsutveckling hos ditt barn.
Skolios
Skolios är en tredimensionell deformitet av ryggraden, där den är böjd i sidled och ofta roterad. Tillståndet utvecklas vanligtvis under barndomen eller tonåren, särskilt under tillväxtspurter. Skolios kan variera i svårighetsgrad och i vissa fall kan den leda till posturala problem, ryggsmärta och i allvarliga fall nedsatt lungkapacitet.
För att diagnostisera skolios mäts Cobb-vinkeln, vilket anger krökningsgraden i ryggraden. En vinkel på 10 grader eller mer klassificeras som skolios. Behandlingen beror på graden av krökning, barnets ålder och eventuell progression. Alternativen sträcker sig från fysioterapi och korsettbehandling till kirurgi i mer avancerade fall.
Typer av skolios
Idiopatisk skolios
Den vanligaste formen av skolios, som står för 70–80 % av alla fall. Orsaken är okänd, men genetiska faktorer tros spela en roll. Den delas in i tre undergrupper:
- Infantil skolios (0–3 år): En ovanlig form av skolios som i vissa fall kan korrigera sig själv.
- Juvenil skolios (4–10 år): Har en högre risk att utvecklas och kräver ofta aktiv behandling.
- Adolescent skolios (11–18 år): Den mest förekommande typen, med en tydlig överrepresentation av flickor jämfört med pojkar (4:1).
Medfödd skolios
Orsakas av strukturella missbildningar i ryggraden som uppstår under fosterutvecklingen. Denna typ kan snabbt förvärras och kräver ofta kirurgisk behandling.
Neuromuskulär skolios
Drabbar barn med neurologiska eller muskelsjukdomar, såsom cerebral pares, muskeldystrofi eller ryggmärgsbråck. Eftersom musklerna som stabiliserar ryggraden är försvagade, tenderar denna typ av skolios att vara progressiv och svår.
Syndromrelaterad skolios
Förekommer hos barn med genetiska syndrom, såsom Marfans syndrom, Ehlers-Danlos syndrom eller neurofibromatos. Dessa sjukdomar påverkar bindväven och gör ryggraden mer benägen att utveckla deformiteter.
Förekomst
Skolios förekommer hos cirka 2–3 % av alla barn och ungdomar, och upptäcks oftast mellan 10 och 15 års ålder. Tillståndet är vanligare hos flickor, och cirka 10–20 % av fallen kräver aktiv behandling, antingen i form av korsett eller kirurgi.
Neuromuskulär och medfödd skolios har högre risk för progression och kräver ofta tidig medicinsk intervention.
Riskfaktorer
Genetiska faktorer
Studier visar att idiopatisk skolios har en ärftlig komponent. Om en av föräldrarna har skolios, ökar sannolikheten för att barnet utvecklar tillståndet med cirka 20 %.
Snabb tillväxt
Under tillväxtspurter i barndomen och tonåren kan skolios utvecklas eller förvärras. Särskilt hos flickor kan hormonella förändringar påverka utvecklingen av skolios.
Muskelobalans
Svaghet i bålmuskulaturen och ryggens stabiliserande muskler kan öka risken för skolios eller leda till snabbare försämring av krökningen.
Bindvävssjukdomar
Tillstånd som påverkar kollagen och ledernas stabilitet, såsom Marfans syndrom, kan bidra till utveckling av skolios.
Neurologiska sjukdomar
Barn med sjukdomar som muskeldystrofi eller cerebral pares har en ökad risk att utveckla en mer uttalad och snabbt försämrad skolios.
Symtom
Symtomen vid skolios varierar beroende på krökningens grad och typ. De vanligaste symtomen inkluderar:
Asymmetri i kroppen
Ett av de tidigaste tecknen på skolios är en asymmetrisk kroppshållning:
- Ojämn axelhöjd
- Ett mer framträdande skulderblad
- Sned rygglinje vid framåtböjning
Revbensbuktning
Vid mer uttalade fall av skolios kan en revbensbuktning uppstå, särskilt vid Adams test, där patienten böjer sig framåt.
Ryggsmärtor
Även om skolios ofta inte orsakar smärta i barndomen, kan vissa patienter uppleva:
- Lokaliserad smärta i nedre eller övre delen av ryggen
- Muskeltrötthet och stelhet
- Smärta vid längre perioder av sittande eller stående
Försämrad balans och koordination
Barn med skolios kan ha en minskad förmåga att balansera kroppen och en lätt skev gångstil.
Andningssvårigheter
Vid svår skolios kan bröstkorgens rörlighet begränsas, vilket leder till nedsatt lungfunktion och andfåddhet vid fysisk ansträngning.
Diagnos
Diagnosen av skolios hos barn innebär en noggrann process för att fastställa förekomsten och omfattningen av ryggradens krökning. Tidigt upptäckt är avgörande för att förhindra progression och för att initiera lämplig behandling.
Klinisk undersökning
Den inledande bedömningen omfattar en noggrann klinisk undersökning. Läkaren inspekterar barnets rygg medan barnet står upprätt och böjer sig framåt, känt som Adams framåtböjningstest. Asymmetrier, såsom ojämn axelhöjd, utstående skulderblad eller sned midja, kan indikera skolios.
Anamnes
En detaljerad medicinsk historia är viktig för att identifiera potentiella orsaker och riskfaktorer. Frågor om familjehistoria, tidigare sjukdomar, tillväxtmönster och eventuella symtom som ryggsmärta eller andningssvårigheter är centrala i denna utvärdering.
Bilddiagnostik
Röntgenundersökning är standardmetoden för att bekräfta diagnosen och mäta krökningens grad, kallad Cobb-vinkeln. Denna vinkel används för att klassificera skoliosens svårighetsgrad och för att planera behandlingen. Orto
Behandling
Behandlingsstrategier för skolios hos barn varierar beroende på krökningens svårighetsgrad, barnets ålder och tillväxtpotential. Målet är att förhindra progression av krökningen och att upprätthålla en funktionell ryggrad.
Observation
Vid milda krökningar (Cobb-vinkel mindre än 25 grader) och hos barn som fortfarande växer, kan regelbunden observation vara tillräcklig. Uppföljningar sker vanligtvis var 4–6 månad för att övervaka eventuell progression.
Korsettbehandling
För måttliga krökningar (Cobb-vinkel mellan 25 och 40 grader) kan korsettbehandling rekommenderas. Syftet med korsetten är att förhindra ytterligare progression av krökningen under tillväxtperioden. Korsetten anpassas individuellt och bärs vanligtvis 20–23 timmar per dag.
Kirurgisk behandling
Vid allvarliga krökningar (Cobb-vinkel över 45–50 grader) eller när konservativa metoder inte har varit effektiva, kan kirurgisk behandling övervägas. Målet med operationen är att korrigera krökningen och stabilisera ryggraden.
Förberedelser inför operation
Noggrann planering och förberedelse är avgörande för ett lyckat resultat. Detta inkluderar en detaljerad medicinsk utvärdering, diskussion om förväntningar och information om postoperativ vård.
Operativa tekniker
Den vanligaste metoden är posterior spinal fusion, där metallstavar, krokar och skruvar används för att räta upp och fixera ryggraden. I vissa fall kan en kombination av främre och bakre kirurgiska ingrepp vara nödvändig.
Postoperativ vård
Efter operationen är övervakning på sjukhus nödvändig för att säkerställa korrekt läkning. Rehabilitering med fysioterapi påbörjas tidigt för att återställa rörlighet, styrka och funktion. Återgång till normala aktiviteter sker gradvis och kan ta flera månader.
Vårdpersonalens roll
Ett multidisciplinärt team, inklusive ortopeder, fysioterapeuter och sjuksköterskor, samarbetar för att optimera behandlingen och stödja barnet och familjen genom hela processen.
Genom att följa evidensbaserade riktlinjer och individanpassade behandlingsplaner, strävar vårdteamet efter att förbättra livskvaliteten för barn med skolios.
Konservativ behandling
Konservativa behandlingsmetoder syftar till att förhindra progression av skolios och förbättra barnets livskvalitet. Dessa metoder inkluderar fysioterapi, korsettbehandling och observation.
Fysioterapeutiska metoder
Fysioterapi kan hjälpa till att stärka muskulaturen runt ryggraden, förbättra hållningen och öka rörligheten. Några vanliga fysioterapeutiska metoder inkluderar:
- Schroth-metoden: En specialiserad fysioterapimetod som fokuserar på andningstekniker, hållningskorrigering och muskelstärkande övningar för att minska skolioskrökningen och förbättra kroppens symmetri.
- SEAS-metoden (Scientific Exercises Approach to Scoliosis): En evidensbaserad metod som använder individuellt anpassade övningar för att förbättra hållning och neuromuskulär kontroll.
- Core-stabilitetsträning: Fokuserar på att stärka bålmuskulaturen för att ge bättre stöd åt ryggraden och minska smärta.
Exempel på övningar:
- Andningsövningar: Förbättrar lungkapaciteten och hjälper till att korrigera bröstkorgens asymmetri.
- Sidoplankor: Stärker de sneda magmusklerna och förbättrar bålstabiliteten.
- Ryggsträckningar: Förbättrar rörligheten i ryggraden och stärker ryggmuskulaturen.
Observera: Följande behandlingsrekommendationer tillhandahålls av en certifierad fysioterapeut och kinesiolog och är endast avsedda för informationsändamål för att stödja behandlingen av piriformissyndrom. Varje fall är unikt. Det rekommenderas starkt att konsultera en kvalificerad läkare eller fysioterapeut för en korrekt diagnos och för att utveckla en individuell behandlingsplan anpassad efter dina behov.
Preventiva åtgärder
Förebyggande av skolios innebär att upprätthålla en god muskelbalans, korrekt hållning och regelbunden fysisk aktivitet. Det är viktigt att tidigt upptäcka tecken på skolios för att kunna sätta in lämpliga åtgärder i tid.
Hur kan jag hjälpa mig själv?
För att stödja rygghälsan och eventuellt minska risken för skolios kan följande åtgärder vara till hjälp:
- Regelbunden träning: Aktiviteter som simning, yoga och pilates kan stärka rygg- och bålmuskulaturen.
- Ergonomisk medvetenhet: Använd rätt sittställning och undvik långvarigt sittande i samma position.
- Hälsosam livsstil: En balanserad kost och tillräcklig sömn främjar generell hälsa och välbefinnande.
Hur kan jag hjälpa mitt barn med skolios?
Föräldrar kan spela en aktiv roll i att stödja sitt barn genom:
- Uppmuntran till fysisk aktivitet: Motivera barnet att delta i sporter och aktiviteter som stärker ryggen.
- Övervakning av hållning: Var uppmärksam på förändringar i barnets hållning och konsultera vårdpersonal vid behov.
- Emotionellt stöd: Erbjud stöd och förståelse för de utmaningar barnet kan möta.
Vanliga frågor
1. Vad orsakar skolios hos barn?
I de flesta fall är orsaken okänd (idiopatisk skolios), men genetiska faktorer kan spela en roll.
2. Kan skolios förebyggas?
Det finns ingen säker metod för att förebygga skolios, men tidig upptäckt och behandling kan förhindra progression.
3. Är fysioterapi effektivt för att behandla skolios?
Fysioterapi kan hjälpa till att förbättra hållning och muskelstyrka, vilket kan bidra till att hantera skolios.
4. När behövs kirurgi för skolios?
Kirurgi övervägs vanligtvis när krökningen är allvarlig och fortsätter att förvärras trots konservativa behandlingar.
5. Kan mitt barn leva ett normalt liv med skolios?
Ja, med rätt behandling och stöd kan de flesta barn med skolios leva ett aktivt och hälsosamt liv.
⚠️ All hälsoinformation och rekommendationer baseras på yrkeserfarenhet från en legitimerad fysioterapeut och kinesiolog med flera års klinisk praktik både internationellt och lokalt. Dessa råd är avsedda att stödja allmänt välbefinnande och rehabilitering, men ersätter inte medicinsk rådgivning.
Varje person är unik och reaktioner på behandlingar eller övningar kan variera. Det rekommenderas starkt att rådfråga läkare eller vårdpersonal innan du påbörjar en ny behandling, ett träningsprogram eller ändrar din hälsorutin.
Riktlinjerna är endast avsedda för utbildnings- och informationssyfte.
Källor
- Negrini, S., Donzelli, S., Aulisa, A. G., Zaina, F., & Romano, M. (2018). 2016 SOSORT guidelines: Orthopaedic and rehabilitation treatment of idiopathic scoliosis during growth. Scoliosis and Spinal Disorders, 13(1). Tillgänglig på: https://scoliosisjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13013-018-0147-5
- Schreiber, S., Parent, E. C., Khodayari Moez, E., Hedden, D. M., Hill, D. L., Moreau, M. J., & Southon, S. C. (2015). The effect of Schroth exercises added to the standard of care on the quality of life and muscle endurance in adolescents with idiopathic scoliosis—An assessor and statistician blinded randomized controlled trial. PLOS One, 10(8). Tillgänglig på: https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0135878
