Vad är Rakit? Symptom på Rakit, Behandling och Koppling till Vitamin D Brist

Vad är rakitis?

Vad är rakit? Rakit är en sällsynt men allvarlig bensjukdom som främst drabbar barn i tillväxtåldern. Sjukdomen orsakas oftast av vitamin D brist, vilket leder till att kroppen inte kan ta upp tillräckligt med kalcium och fosfat – ämnen som är avgörande för starka och friska ben. Vanliga symptom på rakit inkluderar skeva ben, dålig tillväxt, muskelsvaghet och tandproblem. I svårare fall kan även bröstkorgen och ryggraden påverkas. Tidig diagnos och korrekt behandling av rakit är avgörande för att förhindra bestående skador. Behandlingen innebär vanligtvis tillskott av vitamin D och kalcium samt kostrådgivning. I denna artikel går vi igenom vad rakit är, hur sjukdomen uppstår, vilka symptom som är vanliga och hur man behandlar den – särskilt när rakit orsakas av vitamin D brist hos barn.

Biomekaniskt påverkar rakitis skelettets struktur och hållfasthet. När mineraliseringen av benen är otillräcklig, blir benen mjuka och kan inte bära kroppens vikt korrekt. Detta leder ofta till deformationer som hjulbenthet (genu varum) eller kobenthet (genu valgum), vilket kan påverka barnets gång och hållning.

Anatomiskt påverkar rakitis flera delar av skelettet:

Långa rörben: De mest drabbade är benen i armar och ben, särskilt lårbenet (femur) och skenbenet (tibia), där tillväxtzonerna blir förstorade och försvagade.
Skallen: Hos spädbarn kan benet på baksidan av huvudet bli mjukt och intryckbart, ett tillstånd som kallas kraniotabes.
Bröstkorgen: Ett vanligt tecken är förtjockade brosk-benområden där revbenen möter bröstbenet, vilket leder till en så kallad rakitisk radband.
Ryggraden: Rakitis kan orsaka onormala ryggradskurvor såsom kyfos (puckelrygg) eller lordos (svankrygg).
Bäckenet: Hos flickor kan bäckenet bli tillplattat, vilket i framtiden kan leda till komplikationer vid förlossning.

Om rakitis inte behandlas kan sjukdomen leda till permanenta skelettdeformationer, försämrad motorik och smärta.

Förekomst

Förekomsten av rakitis har varierat över tid och mellan olika regioner. Under 1800- och tidigt 1900-tal var rakitis mycket vanligt i industriella storstäder där luftföroreningar begränsade solexponeringen. Med förbättrade kostvanor och tillgång till vitamin D-tillskott har sjukdomen blivit mer sällsynt i många utvecklade länder, men den förekommer fortfarande i vissa grupper.

Vilka är mest drabbade?

Spädbarn och småbarn (6 månader till 3 år) – Under denna period växer barn snabbt och har ett ökat behov av kalcium och vitamin D.
Barn som ammas exklusivt utan extra tillskott av vitamin D – Bröstmjölk innehåller ofta otillräckliga nivåer av vitamin D.
Barn med begränsad solexponering – I länder med långa vintrar och lite solljus, som Sverige, är risken för rakitis högre.
Barn med mörk hudfärg – Mörk hud filtrerar bort mer UVB-strålar, vilket minskar hudens förmåga att producera vitamin D.
Barn med dålig kosthållning – En kost som saknar mejeriprodukter, fet fisk och berikade livsmedel kan öka risken för rakitis.

Trots att rakitis är ovanligt i Sverige idag, ses fortfarande fall bland riskgrupper, särskilt bland barn med mörk hudfärg och begränsad solexponering.

Riskfaktorer

Flera riskfaktorer kan öka sannolikheten för att ett barn utvecklar rakitis. Dessa faktorer påverkar kroppens tillgång till och upptag av vitamin D, kalcium och fosfor.

Brist på vitamin D

Vitamin D är avgörande för att kroppen ska kunna absorbera kalcium och fosfor från kosten. Brist på vitamin D är den vanligaste orsaken till rakitis.

Otillräcklig solexponering: Barn som spenderar för lite tid utomhus får inte tillräckligt med UVB-strålar för att huden ska producera vitamin D.
Användning av solskydd: Även om solskydd är viktigt för att förhindra hudskador, blockerar det också den UVB-strålning som behövs för att bilda vitamin D.
Mörk hudfärg: Högre halter av melanin i huden minskar hudens förmåga att producera vitamin D.
Dåligt kostintag: Dieter som saknar vitamin D-rika livsmedel som fet fisk, ägg och berikade mejeriprodukter ökar risken för brist.

Brist på kalcium

Kalcium är den viktigaste byggstenen i skelettet. Brist på kalcium leder till svaga ben och ökar risken för deformationer.

Otillräckligt kalciumintag: Barn som inte får i sig tillräckligt med mejeriprodukter eller andra kalciumrika livsmedel är i riskzonen.
Laktosintolerans eller mjölkallergi: Dessa tillstånd kan minska kalciumintaget och leda till brist.
Mag-tarmsjukdomar: Sjukdomar som celiaki eller inflammatoriska tarmsjukdomar kan försämra kroppens förmåga att ta upp kalcium.

Brist på fosfor

Fosfor samverkar med kalcium för att stärka benvävnaden. Brist på fosfor kan orsakas av:

Genetiska sjukdomar: Vissa ärftliga tillstånd, som hypofosfatemi, leder till onormal fosforförlust via njurarna.
Njursjukdomar: Nedsatt njurfunktion kan störa kroppens fosforbalans och därmed påverka skelettutvecklingen.
D-vitaminbrist: Eftersom vitamin D hjälper till att reglera fosfornivåerna i blodet kan en brist indirekt orsaka fosforbrist.

Symtom

Symtomen på rakitis utvecklas gradvis och kan variera beroende på barnets ålder och graden av näringsbrist. Tidig diagnos är avgörande för att förhindra permanenta skador.

Skelettdeformiteter

Rakitis påverkar främst skelettet och leder till tydliga deformationer:

Hjulbenthet (genu varum): Benen böjer sig utåt på grund av att de inte klarar kroppens vikt.
Kobenthet (genu valgum): Benen böjer sig istället inåt.
Rakitisk radband: Knölar vid revbensbrosken där revbenen möter bröstbenet, vilket är ett typiskt tecken på rakitis.
Kraniotabes: Mjukning av skallen hos spädbarn, särskilt på bakhuvudet.
Deformerad bröstkorg: Kan leda till en insjunken (pectus excavatum) eller utstående (pectus carinatum) bröstkorg.
Ryggradskurvaturer: Rakitis kan orsaka ryggdeformiteter som kyfos (puckelrygg) eller lordos (svankrygg).

Muskuloskeletala symtom

Muskelsvaghet: Barn med rakitis upplever ofta nedsatt muskeltonus, vilket leder till försämrad motorik och balans.
Skelettsmärta: Smärta i ben och leder är vanligt, särskilt efter fysisk aktivitet.
Försenad motorisk utveckling: Barnet kan lära sig att sitta, krypa eller gå senare än normalt på grund av svaghet och smärta.

Tillväxt- och utvecklingsproblem

Hämmad tillväxt: Rakitis kan leda till att barnet växer långsammare än sina jämnåriga och får kortare längd.
Försenad tandutveckling: Tänderna kan komma sent, och emaljen kan vara svagare, vilket ökar risken för karies.
Nedsatt bentäthet: Utan korrekt behandling kan rakitis leda till osteoporos senare i livet.

Andra symtom

Irritabilitet och dålig aptit: Näringsbrist kan påverka barnets humör och matlust.
Ökad risk för frakturer: Mjuka och svaga ben bryts lättare, även vid mindre trauman.
Infektioner: Deformerad bröstkorg kan försämra lungfunktionen och öka risken för luftvägsinfektioner.

Tidig diagnos och behandling av rakitis är avgörande för att förhindra bestående skelettskador och säkerställa en normal utveckling.

Diagnos

En tidig och korrekt diagnos av rakitis är avgörande för att förhindra långvariga komplikationer och säkerställa en effektiv behandling. Diagnosen baseras på en kombination av klinisk undersökning, medicinsk anamnes, blodprover och bilddiagnostik.

Medicinsk anamnes

En noggrann anamnes är det första steget för att identifiera riskfaktorer och symtom på rakitis:

Kostvanor: Läkaren frågar om barnets intag av vitamin D, kalcium och fosfor. En kost med brist på dessa näringsämnen ökar risken för rakitis.
Solexponering: Information om barnets tid i solen är viktig eftersom brist på UVB-strålning kan leda till otillräcklig produktion av vitamin D.
Amning och kosttillskott: Bröstmjölk innehåller låga nivåer av vitamin D, vilket gör att ammande spädbarn kan behöva extra tillskott.
Familjehistoria: Ärftliga sjukdomar som påverkar skelettets utveckling, som hypofosfatemi, kan identifieras genom familjeanamnes.
Medicinska tillstånd: Läkaren undersöker om barnet lider av tillstånd som påverkar upptaget av näringsämnen, exempelvis celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Klinisk undersökning

En fysisk undersökning kan avslöja klassiska tecken på rakitis:

Skelettdeformiteter: Läkaren kontrollerar för tecken som hjulbenthet (genu varum), kobenthet (genu valgum) och deformiteter i bröstkorgen som rakitiskt radband.
Kraniotabes: Hos spädbarn känns skallen mjuk och eftergivlig vid tryck på bakhuvudet.
Tillväxtkurva: Rakitis kan orsaka hämmad tillväxt, vilket gör att barnet faller av sin tillväxtkurva.
Muskelsvaghet och motorisk utveckling: Läkaren bedömer barnets motoriska färdigheter, eftersom rakitis kan orsaka muskelsvaghet och försenad utveckling.

Blodprover

Blodprov är avgörande för att bekräfta diagnosen och förstå den bakomliggande orsaken:

Kalcium (Ca): Låga nivåer indikerar brist på kalciumabsorption.
Fosfat (P): Minskade nivåer av fosfat kan tyda på hypofosfatemi.
Alkalisk fosfatas (ALP): Förhöjda nivåer av ALP är ett klassiskt tecken på rakitis.
25-hydroxyvitamin D [25(OH)D]: Ett mått på kroppens vitamin D-status. Nivåer under 20 ng/mL indikerar brist.
Paratyreoideahormon (PTH): Förhöjda nivåer av PTH tyder på sekundär hyperparatyreoidism till följd av lågt kalcium.

Bilddiagnostik

Röntgenundersökningar används för att visualisera skelettförändringar orsakade av rakitis:

Röntgen av långa rörben: Typiska tecken inkluderar förstorade och urkalkade tillväxtzoner, samt deformiteter i lårbenet och skenbenet.
DEXA-skanning: Mäter bentätheten och används för att bedöma graden av benskörhet.
Ultraljud av njurarna: Kan identifiera underliggande njurproblem som påverkar fosfatbalansen, särskilt vid hypofosfatemisk rakitis.

Behandling och förebyggande

Rakitis kan behandlas effektivt genom att korrigera brist på vitamin D, kalcium och fosfor, samt genom att behandla eventuella bakomliggande orsaker. Tidig behandling är avgörande för att förhindra långvariga komplikationer.

Kosttillskott och näringsbehandling

Den grundläggande behandlingen av rakitis innebär att tillföra de nödvändiga näringsämnena för att återställa skelettets mineralisering.

Vitamin D

Vid näringsbrist-rakitis rekommenderas höga doser av vitamin D, mellan 2 000–6 000 IU dagligen i 6–12 veckor (https://doi.org/10.1210/clinem/dgaa734).
När vitamin D-nivåerna har normaliserats fortsätter behandlingen med en underhållsdos på 400–1 000 IU dagligen.
I svåra fall kan engångsdoser med högt vitamin D-innehåll administreras under medicinsk övervakning.

Kalcium

Kalciumtillskott ges för att säkerställa tillräcklig bentillväxt och mineralisering. Rekommenderat intag är 500–1 000 mg dagligen.
Kalcium kan tillföras genom kosten eller via kosttillskott vid behov.

Fosfat

Vid hypofosfatemisk rakitis krävs fosfattillskott i kombination med aktivt vitamin D (t.ex. kalcitriol) för att förbättra fosfatupptaget (https://doi.org/10.3389/fendo.2024.1383681).

Läkemedelsbehandling

I vissa fall är läkemedelsbehandling nödvändig för att korrigera underliggande orsaker till rakitis.

Burosumab

Burosumab är ett monoklonalt antikroppsläkemedel som används vid X-bunden hypofosfatemisk rakitis.
Läkemedlet blockerar FGF23, ett hormon som orsakar ökad fosfatförlust via njurarna, vilket leder till förbättrade fosfatnivåer i blodet (https://doi.org/10.3389/fendo.2024.1383681).

Aktivt vitamin D

Vid vissa former av rakitis där vitamin D-metabolismen är störd används aktiva former av vitamin D, såsom kalcitriol eller alfakalcidol, för att förbättra kalciumupptaget.

Fysioterapi och ortopedisk behandling

Fysioterapi och ortopediska ingrepp kan hjälpa till att korrigera skelettdeformiteter och förbättra muskelstyrkan.

Styrketräning: För att stärka musklerna och stödja skelettet.
Rörlighetsövningar: För att förhindra stelhet och förbättra ledrörligheten.
Ortopediska hjälpmedel: Ortoser och skenor kan användas för att korrigera deformiteter i ben och leder.
Kirurgisk behandling: I svåra fall där deformiteter inte kan korrigeras med konservativ behandling kan kirurgiska ingrepp vara nödvändiga.

Förebyggande åtgärder

Förebyggande är nyckeln till att minska förekomsten av rakitis, särskilt bland riskgrupper.

Vitamin D-tillskott

Enligt rekommendationer bör alla spädbarn få 400 IU vitamin D dagligen från 1 veckas ålder till minst 2 års ålder (https://doi.org/10.1016/j.ekir.2020.03.025).
Äldre barn och tonåringar bör också överväga tillskott under vintermånaderna när solexponeringen är begränsad.

Solexponering

Regelbunden exponering för solljus är viktigt för att kroppen ska kunna producera eget vitamin D.
10–15 minuter daglig exponering av ansikte, armar och ben rekommenderas under sommarhalvåret.

Näringsrik kost

En balanserad kost rik på kalcium, fosfor och vitamin D är avgörande för att stödja barnets skelettutveckling.
Mat som är rik på dessa näringsämnen inkluderar fet fisk, mejeriprodukter, ägg och vitamin D-berikade livsmedel.

Folkhälsoprogram

Vissa länder berikar mjölk och andra livsmedel med vitamin D som en förebyggande åtgärd för att minska risken för rakitis i befolkningen.
Föräldrar bör informeras om vikten av vitamin D och kosttillskott för att förebygga brist.

Fysioterapi och rakitis

Fysioterapi är en viktig del av behandlingen av rakitis. Den kan hjälpa till att förbättra muskelstyrka, balans och koordination samt stödja barnets motoriska utveckling. Även om fysioterapi inte behandlar orsaken till rakitis direkt kan den lindra symtom och förbättra barnets livskvalitet.

Observera: Följande behandlingsrekommendationer är tillhandahållna av en certifierad fysioterapeut och kinesiolog och är endast avsedda för informationsändamål för att stödja behandlingen av rakitis. Varje fall är unikt. Det är starkt rekommenderat att konsultera en kvalificerad läkare eller fysioterapeut för en korrekt diagnos och för att utveckla en individuellt anpassad behandlingsplan som är skräddarsydd efter barnets behov.

Fördelar med fysioterapi vid rakitis

Förbättrad muskelstyrka: Rakitis kan leda till muskelsvaghet. Fysioterapi kan hjälpa till att stärka musklerna, vilket ger bättre stöd till skelettet.
Korrigering av felställningar: Fysioterapi kan bidra till att mildra felställningar som hjulbenthet eller kobenthet genom anpassade övningar.
Förbättrad balans och koordination: Barn med rakitis kan uppleva nedsatt balans. Fysioterapi kan hjälpa till att förbättra koordination och stabilitet.
Förebyggande av stelhet: Regelbundna rörlighetsövningar kan hjälpa till att bibehålla ledrörlighet och förhindra stelhet.
Stöd för motorisk utveckling: Fysioterapi kan främja barnets motoriska färdigheter och hjälpa till att nå utvecklingsmål som att sitta, krypa och gå.

Exempel på övningar för barn med rakitis

Fysioterapiövningar bör anpassas efter barnets ålder, styrka och svårighetsgraden av rakitis. Här är några övningar som kan hjälpa:

Broövning

Syfte: Stärka coremuskler och sätesmuskler.
Utförande: Barnet ligger på rygg med böjda knän och fötterna på golvet. Lyft sakta höfterna från golvet tills kroppen bildar en rak linje från axlar till knän. Håll i 5–10 sekunder och sänk sedan långsamt ner igen. Upprepa 10 gånger.

Tåhävningar

Syfte: Stärka vadmuskler och förbättra balansen.
Utförande: Barnet står med fötterna axelbrett isär. Lyft hälarna långsamt så att barnet står på tårna. Håll positionen i 5 sekunder och sänk sedan långsamt ner. Upprepa 10–15 gånger. För stöd kan barnet hålla sig i ett bord eller en stol.

Stretch för baksida lår

Syfte: Förbättra flexibiliteten i hamstrings.
Utförande: Barnet sitter på golvet med raka ben. Böj långsamt framåt och försök nå tårna utan att böja knäna. Håll stretchen i 15–20 sekunder och upprepa 3 gånger.

Balansövning på ett ben

Syfte: Förbättra balans och stabilitet.
Utförande: Barnet står på ett ben och försöker hålla balansen i 10–15 sekunder. Upprepa 3 gånger på varje ben. För en utmaning kan barnet försöka blunda eller stå på en mjuk yta.

Dessa övningar kan hjälpa till att förbättra barnets styrka, rörlighet och koordination. Alla övningar bör utföras under övervakning av en fysioterapeut för att säkerställa korrekt teknik.

Hur kan föräldrar hjälpa sitt barn?

Som förälder kan du spela en avgörande roll i behandlingen av rakitis. Det finns flera sätt att hjälpa ditt barn att hantera sjukdomen och stödja återhämtningen.

Säkerställ en balanserad kost

En näringsrik kost är avgörande för skelettets utveckling.

Kalciumrika livsmedel: Mjölkprodukter som yoghurt, ost och mjölk är utmärkta källor till kalcium.
Vitamin D-källor: Fet fisk (som lax och makrill), ägg och livsmedel berikade med vitamin D kan hjälpa till att förbättra vitamin D-nivåerna.
Om barnet har svårt att få i sig tillräckligt med näringsämnen via kosten kan läkaren rekommendera kosttillskott.

Uppmuntra till solexponering

Vitamin D produceras naturligt i huden vid solexponering.

Låt barnet vistas i solen i 10–15 minuter dagligen, särskilt under sommarhalvåret. Se till att exponera ansikte, armar och ben, men undvik stark sol mitt på dagen för att minska risken för solskador.
Under vintermånaderna kan det vara nödvändigt med vitamin D-tillskott eftersom solljuset är svagare.

Främja fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan hjälpa till att stärka muskler och skelett samt förbättra barnets balans och koordination.

Uppmuntra barnet att delta i lekar och aktiviteter som stimulerar rörelse, till exempel lek på lekplatsen, simning eller dans.
Följ fysioterapeutens råd om övningar och anpassa aktiviteterna efter barnets förmåga.

Ge emotionellt stöd

Barn med rakitis kan känna sig annorlunda på grund av felställningar eller begränsad rörlighet.

Lyssna på barnet och låt det uttrycka sina känslor.
Uppmuntra och beröm barnets framsteg, även små förbättringar.
Hjälp barnet att känna sig inkluderat i aktiviteter med andra barn och stöd det i sociala situationer.

Följ medicinska rekommendationer

Det är viktigt att följa läkarens och fysioterapeutens rekommendationer.

Ge barnet föreskrivna tillskott av vitamin D, kalcium och fosfor enligt ordination.
Delta i regelbundna uppföljningar för att övervaka barnets tillstånd och göra nödvändiga justeringar i behandlingen.
Följ fysioterapeutens övningsprogram och se till att barnet utför övningarna korrekt.

Vanliga frågor

Vad orsakar rakitis hos barn?

Rakitis orsakas oftast av brist på vitamin D, vilket leder till försämrat upptag av kalcium och fosfor, nödvändiga för starka och friska ben.

Kan rakitis botas helt?

Ja, med tidig diagnos och rätt behandling kan rakitis botas helt. Behandlingen inkluderar tillskott av vitamin D och kalcium samt fysioterapi för att stärka muskler och korrigera felställningar.

Hur lång tid tar det att behandla rakitis?

Behandlingstiden varierar beroende på svårighetsgraden. De flesta barn visar förbättring inom 3–6 månader, men i vissa fall kan behandlingen pågå i upp till ett år.

Är fysioterapi nödvändigt för alla barn med rakitis?

Fysioterapi kan vara mycket hjälpsamt för att stärka muskler, förbättra balansen och korrigera felställningar. Även om det inte alltid är obligatoriskt rekommenderas det för de flesta barn med rakitis.

Hur kan jag förebygga att mitt barn får rakitis?

För att förebygga rakitis bör du säkerställa att barnet får tillräckligt med vitamin D och kalcium genom kost och solexponering. Ge även rekommenderade kosttillskott enligt råd från barnläkare, särskilt under vintermånaderna.